Tempelberget

Tempelberget i Jerusalem Foto: Jordan Pickett/Flickr)

Tempelberget är den allra heligaste platsen för världens judar – platsen där de två gamla judiska templen stod.

Den är den tredje heligaste platsen för sunnimuslimerna – platsen där profeten Muhammed ska ha stigit upp till himlen.

Tempelberget 445 år före vår tideräkning i det judiska riket Judéen. (Foto privat)

Tidig judisk historia på Tempelberget

Redan 1 000 år f Kr erövrade israeliterna Jerusalem från jebusiterna. På mitten av 900-talet f Kr byggde kung Salomo det första heliga templet, Bet Hamikdash, på berget Moria. Templet bars upp av stora stenpelare och det fanns luftiga innergårdar. Invändigt var det klätt med cederträ och rikligt smyckat med guld. År 586 f Kr förstördes Jerusalem och templet av babylonierna.

År 458 f Kr återvände judar från Babylonien för att återuppbygga templet i Jerusalem. Efter romerska rikets ockupation av Judéen 63 f Kr, renoverade kung Herodes templet till ett storslaget byggnadsverk i klassisk grekisk stil. Efter det judiska upproret mot det romerska väldet år 70 förstördes även det andra judiska templet på Tempelberget.

Västra muren och Tempelberget i Gamla staden i Jerusalem. (Foto: David Holt, flickr.com)

Bar Kochba ledde upproret som gav tre års självständighet, men år 135 besegrade romarna judarna och lät bygga ett hedniskt tempel på Tempelberget. Hadrianus döpte om området till Palestina, efter filistéerna. 

Muslimsk historia på Tempelberget

Muslimer erövrade Jerusalem år 638 och den religiösa helgedomen al-Aqsamoskén blev klar år 705. Klippdomen färdigställdes 691. Korsfararna intog Jerusalem, men den muslimske härföraren Saladin återtog staden 1187.

Kristen historia på Tempelberget

1099 erövrades Jerusalem av europeiska kristna under det första Korståget och de judiska och muslimska invånarna dödades. Klippdomen omvandlades till en kyrka och al-Aqsamoskén blev ett kungligt palats under 88 år.

Waqf

Enligt islam kan en person donera en egendom till allmänheten för religiösa eller välgörande ändamål. Den blir då en waqf, ett ”innehav”, för evigt. Den mest kända waqf-egendomen i Israel är Tempelberget, som muslimer kallar Haram al-Sharif.

Det Osmanska riket

Mot slutet av det Osmanska rikets era (1517–1917) kontrollerade den turkiska myndigheten Waqf-egendomarna.

Det brittiska Palestinamandatet för en judisk stat

Britterna lade 1917–1948 ansvaret för Waqf under det muslimska rådet som skötte sharialagarna. Samtidigt som Supreme Muslim Council (SMC) bestämde om skötseln av platsen, så accepterades den förre regenten av Mecka, vars son blev Jordaniens förste kung, som vårdnadshavare av SMC. Vårdnaden har gått i arv till efterkommande kungar.

Jordanien

1948 ockuperades Judéen, Samarien och östra Jerusalem av kungariket Transjordanien. De överförde ansvaret för stadens Waqf, och därmed för Tempelberget, till sitt eget ministerium. Alla judar dödades eller kördes iväg från Judéen, Samarien och Gamla staden i Jerusalem. Inga judar fick ens besöka Västra muren, som ligger närmast judendomens allra heligaste plats Tempelberget.

Waqf är helt kontrollerat och finansierat av den jordanska regeringen. Den sköter det dagliga livet på Tempelberget, som inkluderar Al-Aqsa-moskén, Klippdomen, arkeologiska platser, museer och skolor.

I samband med oroligheter på Tempelberget under den samtidiga Pesach och Ramadan april 2022 sade den jordanske utrikesministern att ”israelisk polis inte har rättighet att arrangera besök av icke-muslimer på Tempelberget”, utan det är det endast den islamiska Waqf som har.

Jordanien påstår att Waqf ska besluta om alla kristna och muslimska heliga platser, vilket Israel aldrig accepterat. Det är israelisk mark och israeliska myndigheter ska se till att religionsfrihet gäller, men att det inte blir en ”stat i staten”.

Delat ansvar

 Israel kontrollerar tillträdet till Tempelberget, medan Jerusalems Waqf (Islamiska religiösa donationsmyndigheten) utövar nästan total kontroll innanför dess nio portar. Icke-muslimer får besöka, men inte be, på Tempelberget.

Sedan Israel återtog området 1967 har en spänd relation mellan israeliska myndigheten och Waqf upprätthållits. Båda säger sig försvara ”status quo”, det vill säga att inga förändringar ska tillåtas.

Hur har Waqf fått en sådan makt i en stad som helt är under kontroll av Israel?

När Jordanien åter anföll Israel 1967, återtog Israel hela Judéen och Samarien samt den Gamla staden i Jerusalem. Dåvarande försvarsministern Moshe Dayan ansåg att det skulle vara bäst för freden om det jordanska Waqf-ministeriet fortsatte att administrera platsen. Dayan fick stöd i sitt beslut av judisk religiös lag, som inte tillåter vanliga judar i det judiska templets allra heligaste av det Heliga.

Vid vapenstilleståndet 1967 kom man därför informellt överens om att Israel har ansvar för säkerheten runt Tempelberget, medan det jordanienkontrollerade Waqf har ansvar för vad som sker inne på Tempelberget.

Försvarsminister Moshe Dayan på Tempelberget den 7 juni 1967 (Foto Ilan Bruner/GPO)

Fredsavtalet 1994 mellan Israel och Jordanien

1994 års fredsavtalet artikel 9 lyder: “Israel respekterar det hashemitiska kungariket Jordaniens nuvarande speciella roll i muslimska helgedomar i Jerusalem. När förhandlingar om permanent status äger rum, kommer Israel att ge hög prioritet åt den jordanska historiska rollen i dessa helgedomar.”

PLO:s och Jordaniens roll

Jordanien gav upp anspråken på Judéen och Samarien redan 1988, men för att stödja PLO i förhandlingarna med Israel om stadens framtid, avsade man sig inte Gamla staden i östra Jerusalem.

1994 överförde Jordanien de religiösa ledarna, stormuftin av Jerusalem, till PLO. Jordanien anser ändå att landet har en speciell anknytning till Jerusalem. Det finns idag 900 anställda vid Jerusalems Waqf, som sköter många anläggningar runt om i Jerusalem.

Stormuftins roll

Den nuvarande stormuftin i Jerusalem, Muhammad Hussein, som har spelat en central roll i att motarbeta israeliska åtgärder mot muslimsk terror, betalas av den palestinska myndigheten och utsågs av dess president Mahmoud Abbas 2006.

Tempelberget används för att tända stubinen till krig

”Al-Aqsa är i fara” har använts som ett religiöst och politiskt stridsrop långt innan Israel återupprättades 1948. Ett känt exempel är Hebronmassakern 1929 där stormuftin hävdade att ”al-Aqsa är i fara”, vilket ledde till att 67 judar dödades. Idag använder Hamas detta ogrundade påstående om att Israel skulle storma och ta över området för att få araber att begå terrorhandlingar och motivera sina raketskjutningar.

Påståendet att Israel skulle ändra status quo, är en något mildare anklagelse. Alla israeliska premiärministrar har bedyrat att de inte är intresserade av att ändra reglerna. Att en vakt inte stoppat en jude som bett en bön, kan dock mycket väl hänt. Detta kränker säkert en del muslimer. På samma sätt som en del judar tycker det är kränkande för en jude att inte få frihet att be på judendomens allra heligaste plats. Det är dock ledarna för de båda sidorna som avgör om det blåses till krig eller om man vill ha lugn.

Vanliga konflikter på Tempelberget

  • När muslimer kastar stenar på bedjande judar vid Västra muren – vem ska agera?
  • Får israeliska vakter se till att vapen inte förs in på Tempelberget?
  • Får Israel bestämma om besökstiderna hör icke-judar på Tempelberget?
  • Får judar be på sin allra heligaste plats Tempelberget?
  • Får muslimer eller judar öka antalet besökande utan att ändra status quo?
  • Får israelisk polis gå in i al-Aqsamoskén för att gripa terrorister som skjutit ihjäl vakter?
  • Får muslimer schakta bort historiskt material från Tempelberget och dumpa på soptippar?
  • Får israeliska arkeologer gräva vid muren till Tempelberget för att kartlägga historien?
  • Får Israel tillfälligt minska antalet besökare eller stänga Tempelberget av säkerhetsskäl?

Konflikten på Tempelberget 2017

En av de många dispyterna mellan israelisk polis och Waqf inträffade 14 juli 2017, när tre arabisk-israeliska män sköt tre poliser som vaktade utanför den heliga platsen. Attentatsmännen gömde sina vapen på Tempelberget och Israel stängde snabbt åtkomsten till platsen av säkerhetsskäl. Det var första gången på decennier som den stängdes på en fredag.  

Stängningen, men inte morden på poliserna, ledde till ramaskri från muslimer runt om i världen. Videofilmer som visar hur vapnen smugglades in på den heliga platsen lugnade inte det religiösa upproret. När man åter öppnade tillträdet, hade polisen installerat metalldetektorer utanför Tempelberget, för att förhindra nya vapensmugglingar. Denna säkerhetsåtgärd utanför Tempelberget ansåg muslimerna var ett brott mot ”status quo” och Waqf vägrade passera detektorerna. Upplopp skedde trots att polisens legitima behov att hindra vapen på den heliga platsen bevisats.

22 åriga Kamil Shnaan (t.v.) och 30 åriga Haiel Sitawe blev dödade i terrorangreppet utanför Tempelberget av muslimska besökare. (Foto: Polisen