Israels motståndare hävdar ofta att judarna inte har någon rätt till Israels land. För det bodde människor i området sedan tidigare, och de ville inte ha en majoritet av judar där. Här är MIFF:s svar på sådana påståenden.
Israels legala grund
Nationernas Förbunds beslutade att skapa nya nationalstater efter första världskriget. Det ger den judiska staten Israel samma legala grund som Libanon, Syrien, Irak, Togo, Kamerun och flera andra stater, som inte ifrågasätts. Alla folk ansågs ha rätt till en egen stat.
Bara judiska stater
Det har bara funnits självständiga judiska stater i det som kallas Judéen, Samarien, Galiléen och Palestina. Inga självständiga arabiska stater har någonsin funnits här.
Jerusalem bara judisk huvudstad
Jerusalem har bara varit en huvudstad i judiska riken, sedan kung David intog jebusiternas bålverk för 3 000 år sedan.
Judar är ett urfolk
Judarna har funnits i Israel sedan 4 000 år, medan många andra folkslag har kommit och försvunnit.
Sionismen
Det judiska folkets starka frihetsrörelse har kämpat för sin stat sedan 1880-talet och har odlat upp det förfallna området, skapat en välfärd och en demokratisk, mångkulturell struktur som är unik i hela Nordafrika och Mellanöstern.
Israel borde vara större
2% av Nordafrikas och Mellanösterns befolkning var judar innan Israel bildades. Och Israel är bara 0,18% av detta område. Israel borde alltså vara 10 gånger större, om det skulle vara rättvist. Det arabiska folket fick 99,8% men verkar inte vara nöjda.
Judarna flydde
I alla arabländerna tillsammans finns det nu färre än 5 000 judar kvar, och de flesta av dem är äldre. Under sista hälften av 1900-talet flydde nära en miljon judar från arabländerna och ytterligare hundratusentals från andra muslimska områden som Iran och de muslimska delarna av det forna Sovjetunionen. Detta är fakta som inte är ifrågasatta, även om gränsen mellan “flytta” och “fly” är flytande.
En judisk majoritet
Århundraden av historia har bevisat att judarna inte får leva i frihet och värdighet i den muslimska världen eller i Europa. Då måste de få ha en plats på sin historiska mark, där de själva är trygga. De behöver en stat där de är i majoritet.
Fler judar än araber flydde
Dubbelt så många judar har flytt från arabländer och muslimska områden än araber från Israel. Det är väldigt tydlig att judarna skulle ha mest att vinna på en kompensationsuppgörelse.
Befolkningsutväxling
Fram till andra världskriget ansågs ett befolkningsutbyte vara en acceptabel lösning när folkgrupper inte kunde leva tillsammans.
15 miljoner muslimer, hinduer och sikher bytte land vid Indiens delning 1947.
Efter första världskriget flyttades 1,4 miljoner greker och turkar åt båda hållen.
10 miljoner etniska tyskar tvångsförflyttades västerut från Östeuropa efter andra världskriget.
440 000 finnar flydde från Karelen när Sovjetunionen annekterade området under andra världskriget.
Är nya principer bättre?
Idag har förföljda minoriteter i icke-demokratiska länder (vilket är de flesta i världen) endast två alternativ: förbli utlämnad till majoritetens “nåd” eller försöka fly till det demokratiska väst. Det är inte uppenbart att det är mer moraliskt än tidigare om befolkningsutväxling.
Utifrån dagens principer hade kanske inte Israel skapats. Men det var den principen som gällde då och ingen kommer att vända någon annan flyktingström efter 70 eller 100 år. Dessa befolkningsutväxlingar är accepterade som ett faktum. Det måste gälla Israel i ännu större utsträckning, bland annat för att judarna inte har någon annanstans att ta vägen.
Judiska och arabiska flyktingar
I judarnas historia är flykt undan förföljelse ständigt återkommande. Det skedde i Italien, Spanien, England, Centraleuropa och en miljon judar har fått fly från arabiska länder sedan 1940-talet.
De som inte kunde eller hann fly dödades. Efter Förintelsen av 6 miljoner judar i Europa hotade Arabförbundets ledare att anordna ett blodbad på de diskriminerade judar i arabländerna. Denna gång hade judarna en nödhamn att fly till.
Ättlingar till flyktingar
De lokala araberna som inte ville stanna kvar i Israel eller som flydde undan det israel-arabiska kriget 1948, stannade i närområdet. Men många av dem har hållits i flyktingläger i över 70 år av grannländerna och av PLO. Orsaken är att araberna inte vill släppa kravet på att återerövra Israel med hjälp av ättlingar till arabiska flyktingar.
Judisk majoritet i lilla Israel
Judiska flyktingar, som blivit av med ägodelar och hem i arabvärlden, fyllde tomrummet efter de araber som flydde Israel 1948.
De arabiska flyktingarnas ättlingar kan aldrig återvända till Israel, lika lite som de judiska ättlingarna kan återvända till Egypten, Irak, Jemen, Marocko eller Syrien. De arabiska ättlingarna måste få ett normalt liv någon annanstans i ett arabiskt eller muslimskt land.
Lilla Israel är judarnas eviga och enda land.