Stå upp för Israel - bli medlem nu!

Kom till Nordic Israel Congress 10 – 12. maj och lyssna på mycket relevanta föredrag. Var snabb med anmälan, begränsat antal platser

President Herzog vid Patriarkernas grav: ”Israels band till Hebron obestridliga”

Israels president Isaac Herzog besökte judendomens näst heligaste plats i Hebron på Chanukkahs första dag. (Foto wikimedia commons)

Palestinier och israeliska vänsteraktivister protesterade mot presidentens beslut att besöka staden.

”Det judiska folkets och staten Israels historiska band till den bibliska staden Hebron är ostridiga”, sade president Isaac Herzog på söndagen, när han markerade den första natten av Hanukkah genom att tända ett ljus i Patriarkernas grotta.

Erkännande av historiska fakta

I Patriarkernas grotta vilar de judiska patriarkerna Abraham, Sarah, Isaac, Rebecca, Jacob och Lea. Hebron är också kung Davids första huvudstad, 1000 år f vt. Det är därmed den näst heligaste platsen i judendomen. ” det finns inget tvivel om det judiska folkets historiska anknytning till Hebron, till patriarkernas grotta, till arvet från våra matriarker och patriarker, sa Herzog. “Erkännande av denna anknytning måste vara bortom all kontrovers”.

Ömsesidigt avtal om Hebron finns

Enligt avtal mellan Israel och PA 17 januari 1997 har PA:s polis ansvar för att skydda de judiska heliga platserna i Hebron, men judiska besökare ska ”beledsagas av en mobil judisk enhet, för att försäkra en fri, oinskränkt och säker tillgång till de heliga platserna”.

Protester trots avtal

Trots detta avtal sa PA och Hebrons kommun att de betraktade graven, som också hyser Ibrahimi-moskén, som enbart en muslimsk plats. Palestinier och israeliska vänsterpolitiker och aktivister protesterade mot hans beslut att besöka staden, som är en av våldets känsligaste platser för den israelisk-palestinska konflikten. Det internationella samfundet anser att Hebron bör placeras inom de slutliga gränserna för en framtida palestinsk stat.

Arabförbundet fördömde det “provokativa” draget och anklagade för att strunta i muslimernas känslor, enligt den palestinska nyhetsbyrån Wafa. I centrala Hebron drabbade aktivister samman med IDF. Det gemensamma listans partichef MK Ayman Odeh sa att Herzog “inte gick för att tända det första ljuset, han gick för att sätta eld på Hebron.” Vänstergruppen Peace Now twittrade “nej till apartheid, nej till fascism, nej till att kränka palestinska mänskliga rättigheter i vårt namn”.

Minns Hebronmassakern

Herzog stöder en tvåstatslösning av konflikten och är samtidigt en stark förespråkare för den judiska kopplingen till staden. President Herzogs gammelfarmor Faya flyttade till den “heliga staden Hebron” efter sin makes död. Där fanns hon under den arabiska massakern av 67 judar 1929. Hon överlevde genom att svår skadad spela död.

Abraham köpte grottan

Herzog påminde om att de bibliska förfäderna begravdes där och att Abrahams köp av den fanns nedtecknad i Bibeln. När hans egen far, Chaim Herzog, var Israels ambassadör i FN 1976 och han nådde den del av Förste Mosebok som beskrev köpet, sa Herzog, var man “överens om att dessa verser skulle vara ett officiellt dokument för FN – ett dokument som bevisar och exemplifierar vår koppling till Patriarkernas grotta. Och därmed blev lagfarten för denna heliga plats ett officiellt dokument hos FN:s säkerhetsråd.”

“En bro till fred”

Herzog sa att Patriarkernas grav kunde vara en bro till fred snarare än en källa till stridigheter. “Vi är inte de enda som har rötter från denna grav,” sa Herzog. “På denna plats som är helig för alla Abrahams barn, måste vi fortsätta att drömma om fred mellan alla religioner och trosuppfattningar i hans land, och att fördöma alla former av hat och våld.”

Hebron har en befolkning på nära 200 000 palestinier och en judisk församling på 1 000. Tidigare premiärminister Benjamin Netanyahu och president Reuven Rivlin besökte också Hebron. Inrikesminister Ayelet Shaked sa att “Hebron har alltid varit och kommer alltid att vara en oumbärlig del av det judiska folkets historia.”

President Reuven Rivlin besökte också den judiska helgedomen i Hebron 2019. (Foto: Amos Ben Gershom)

Du kan läsa den här artikeln gratis tack vare MIFF:s över 13 100 medlemmar i Norge och över 450 medlemmar i Sverige. Men vi behöver stöd från många fler nu!

Ge en gåva här eller Swisha till 1233318219

Bli medlem