I skuggan av några olivträd blev de många judiska offren i Hebron-massakern begravda i en massgrav. (Foto: Wikipedia)

Hebronmassakern – 90 år sedan fake news orsakade massaker på 67 judar

Av Bjarte Bjellås

22 augusti 2019

I skuggan av några olivträd begravdes de många judiska offren för massakern i Hebron i en massgrav. (Foto: Wikipedia)

 

Den 24 augusti är det 90 år sedan en arabisk mobb attackerade den judiska befolkningen i Hebron, i det dåvarande brittiska mandatområdet Palestina. 67 judar dödades och 58 skadades i massmordet som kallas Hebronmassakern. De överlevande judarna tvingades fly och deras egendomar övertogs av araberna. Efter massakern i augusti 1929 fanns inte längre för första gången på flera hundra år några judar kvar i judarnas näst heligaste stad.

Orsaken till Hebronmassakern

Vad var orsaken till massmordet? Det hade länge varit stora spänningar mellan den arabiska och den judiska befolkningen i det brittiska mandatområdet. Anhängare till stormuftin i Jerusalem, Amin al-Husseini, blev uppviglade av sin ledare, som spred misstro mot judarna. Den utlösande orsaken till massakern var falska rykten om att judar planerade att attackera al-Aqsamoskén i Jerusalem. Det fanns ingen sanning i ryktena, men det hindrar inte en illasinnad mobb från att attackera de 700 judar som bodde i Hebron på den tiden. På sabbaten, judarnas heliga dag, gick den arabiska mobben från dörr till dörr, dödade, stympade och våldtog Hebrons judar. Stadens synagogor vandaliserades.

“Vi judar är ett folk”

När upproret började ska företrädare för araberna ha kommit till rabbin Slonim, som var ledare för Mizrahijudarna i Hebron. Mizrahi-judarna hade bott i Mellanöstern i tusentals år och var djupt förankrade i området, talade arabiska och bar samma kläder som araberna. Den arabiska maffian sa att om han bara tillät dem att döda 70 av de nya askenaser-judarna från Östeuropa och Ryssland i staden, så skonades de återstående judarna. Då svarade rabbin Slonim: “Vi judar är ett folk.” Det resulterade i att han dödades och resten av hans familj. Bara hans 1,5-årige son Shlomo överlevde.

Ett dussin kvinnor och flera barn fanns bland offren för massakern i Hebron. Totalt dödades 67 judar. (Foto: Wikipedia)

Pogromen mot judar i Palestinamandatet

En av de överlevande från massakern, Aharon Reuven Bernzweig, berättade senare om de fasansfulla ylandena när den arabiska maffian gick in i de judiska husen och dödade dem som bodde där. ”Strax efter klockan åtta på morgonen började vi höra skrik. Araber hade börjat bryta sig in i judiska hem. Skriken var hjärtskärande. Vi hade ingen aning om vad vi skulle göra. De gick från dörr till dörr och slaktade alla de stötte på. Skriken och stönandena var fruktansvärda. Folk ropade på hjälp, men vad kunde vi göra?” mindes han.

Av de 67 judar som dödades i massakern dog 59 i samband med upploppen, medan 8 dog senare av de skador de ådrog sig. Bland de omkomna fanns ett dussin kvinnor och tre barn under fem år. 24 av offren studerade i stadens yeshivah (religiösa skola). Araberna begravde nästan alla judiska offer i en stor massgrav, utan hänsyn till judiska begravningsriter. De flesta som dödades var askenasiska judar, medan 12 var sefardiska judar från Nordafrika och Mellanöstern.

24 av offren för massakern dödades här på Hebrons yeshivah, en ortodox judisk skola. (Foto: Wikipedia)

Räddade av britterna

Omkring 435 judar, två tredjedelar av det judiska samfundet i Hebron, överlevde massakern. Det har tidigare rapporterats att de flesta räddades av arabiska familjer, men den israeliska historikern Benny Morris har ifrågasatt denna berättelse. Han tror att “de flesta räddades av den brittiska polisens ingripande och det faktum att många judar kunde bekämpa mobben”. Ändå betonade han att det var arabiska familjer som räddade sina judiska grannar. De överlevande judarna evakuerades så småningom till Jerusalem av britterna.

Judarna återvände till Hebron

Det skulle ta årtionden innan judarna kunde återvända till Hebron, staden där de judiska patriarkerna är begravda. Först efter Sexdagarskriget 1967, när staden kom under israelisk kontroll, återvände judarna. Idag bor mellan 500 och 800 judar i Hebron. Enligt Osloavtalen är staden uppdelad mellan Israel och den palestinska myndigheten (PA). 20 procent av staden står under israelisk kontroll, medan resterande 80 procent kontrolleras av PA. Ändå får judar bara röra sig på tre procent av stadens område. Nittiosju procent av Hebron är nu helt avstängd för stadens judar.

Mobben gick från hus till hus, dödade judar och vandaliserade sina hem under de stora upploppen 1929. (Foto: Wikipedia)

Judarnas historia i Hebron

I H2-området under israelisk kontroll, ligger al-Shuhadagatan. Den förbinder två judiska stadsdelar. För att skyddar judar som trafikerar gatan har rörelsebegränsningar införts på gatan för palestinier som inte bor där. Anti-israeliska aktivister vallfärdar hit och beskriver ofta judar som ett främmande element i Hebron. Avsiktligt, eller av ren okunnighet, glömmer de helt att judarnas historia i Hebron är djupt förankrad under århundrade på århundrade.

Judar hålls borta från 97%

Den israeliska journalisten Ben-Dror Yemini skrev i Myths and Facts om Hebron: “Det finns absolut ingen anledning att försvara allt som israeler gör i detta område. Men judar – och endast judar – hålls borta från 97 procent av Hebron, i hela H1 och större delen av H2. Restriktionerna för palestinier gäller i första hand en gata, som besöks av tiotals eller hundratals människor i veckan, så att “apartheid”-manipulationen kan säljas till dem”.

Samma lögn om al-Aqsamoskén

Lögnen om att al-Aqsamoskén är i fara har varit i omlopp i nästan 100 år. Men denna lögn används för att hetsa arabiska terrorister att döda judar. Under de senaste åren har det skett många terroristattacker i Israel där terroristerna har motiverats av dessa lögnaktiga anklagelser. Falska nyheter var dödligt farliga 1929 – och det är dödligt farliga än i dag. 92 år senare, 2021, startade palestinierna Gazakriget med samma lögn om att al-Aqsamoskén var i fara.

I 100 år har dödliga rykten spridits om al-Aqsamoskén på Tempelberget. (Illustrationsfoto: Reway2007/Flickr.com)

Share on facebook
Share on Facebook
Share on twitter
Share on Twitter
Share on email
Email
Share on whatsapp
WhatsApp
Share on print
Print
Share on telegram
Telegram