Kan Döda havet räddas? (Foto: Dödahavstiftelsen)

Kan Israel rädda Döda havet?

När politiker begränsar utsläppet av vatten från Galileiska sjön, hoppas istället miljögrupper att ett förnyat avsaltningstillstånd kommer att skydda sjöns framtid.

Sue Surkes berättar i en artikel om hur man på 1960- och 70-talen kunde ta sig ett dopp i Döda havet från kibbutzen Ein Gedi genom att bara till fots korsa väg 90. Det var inte långt. Man kunde ta sig till sjön nästan var som helst.

Idag, när det saltaste, naturliga vattnet på jordens lägsta punkt krympt till sin minsta storlek någonsinn, har Ein Gedi ingen strand alls. Nu får man istället åka med en transport 4 kilometer från Ein Gedi Spa Resort och se upp för håligheter, där marken har fallit in.

För att komma tillrätta med de farliga håligheterna, som uppstår när vattnet sjunker tillbaka, har myndigheterna fått göra riskkarta.

Planer på att rädda Döda havet

För att komma tillrätta med den sjunkande vattennivån, har det kommit många idéer, men ingen storskalig plan har någonsin genomförts.

Döda havets problem har förvärrats av mineralutvinning som pumpar sjöns vatten in i enorma avdunstningspooler söderut. Tillstånden har gällt i nästan sju decennier, men under de kommande åren kommer regeringen äntligen att förnya kontrakten och eventuellt hjälpa till att bromsa Döda havets minskning.

Miniminivå för Döda havet?

Under tiden vill miljöskyddsmyndigheten sätta upp ett mål under vilket nivån på Döda havet inte ska tillåtas sjunka. Utkastet till policydokument lanserades i juni. Men, skulle det hjälpa Döda havet att minska ytterligare?

Varför sjunker Döda havet?

De två orsakerna till Döda havets nedgång är välkända. En är att det inte kommer in tillräckligt med vatten från bäckar. De används av Syrien, Jordanien och Israel för mänskliga behov.

Den andra är att det salta vattnet används av fabriker på de israeliska och jordanska stränderna för att utvinna värdefull kaliumklorid, brom och magnesium ur det salta vattnet i väldiga avdunstningspooler. Fabrikerna ersätter bara hälften av vattnet som de tar bort.

Vatten från Röda havet?

Under en tid hoppades man på att tillföra vatten från Röda havet via en kanal. Havsvatten skulle avsaltas nära den jordanska hamnstaden Aqaba.  Dricksvattnet skulle ledas till städer i det torkdrabbade kungariket, samtidigt som den överblivna saltlaken – cirka 250 miljoner kubikmeter årligen – kanaliserades till Döda havet.

Tekniskt genomförbart, men prislappen på 100 miljarder kronor och byråkratiska hinder har hittills stoppat projektet. Studier antyder att ett årligt inflöde på cirka 750 miljoner kubikmeter vatten från olika källor skulle kunna stabilisera det döende Döda havet.

Vattenreservoir i Genesarets sjö

Fram till 1930-talet kunde miljoner kubikmeter vatten strömma söderut in i Jordandalen varje år från Genesarets sjön. Men det året dämdes den södra änden av Genesarets sjö upp, för att bli en reservoar som försörjde Galileens växande befolkning.

Idag rinner bara 10 miljoner kubikmeter vatten ut ur Genesarets sjö årligen. “Den bästa lösningen skulle vara att låta Jordanfloden flöda igen”, säger Galit Cohen, miljöskyddsministeriets högsta chef.

Israel kommer att slutföra byggandet av en rörledning för avsaltat vatten från Medelhavet till Genesarets sjö i början av nästa år, vilket möjligen kan frigöra mer sjövatten att rinna söderut. Statens vill att Genesarets sjös vatten ska användas som landets nödvattenreserv. Men allt mer avsaltat vatten kommer till konsumenterna.

Jordanien tar flodens vatten

Men jordanierna kommer att ta allt vatten i Jordanfloden på grund av deras vattenbrist – oavsett vad Israel försöker göra för att fylla på floden. Dessutom måste man ha hållbara avtal med den palestinska myndigheten.

Problem med avsaltningen

Att bygga fler avsaltningsanläggningar är också ett problem. Israels Medelhavskust är redan full av avsaltningsstationer, och de använder enorma mängder fossil energi, vilket förvärrar klimatförändringarna.

Israel vill ge Jordanien ytterligare 200 miljoner kubikmeter avsaltat vatten, utöver de 100 de redan exporterar till kungariket. Idag producerar Israels fem avsaltningsstationer 600 miljoner kubikmeter per år.

Strid om Döda havet

Kampen om Döda havet står mellan regionala politiska viljor, det enorma behovet av vatten och ekonomiska intressen.

Share on facebook
Share on Facebook
Share on twitter
Share on Twitter
Share on email
Email
Share on whatsapp
WhatsApp
Share on print
Print
Share on telegram
Telegram

Leave a comment

Your email address will not be published.